2012-05-01
Chilli går väldigt fint nu och Vira är tillbaka på sin idealvikt för sommaren och går hyfsat. Ja hon blev ju faktiskt 3:a i agiltyklassen bland 81 starter på min födelsedag. Kan man få en bättre födelsedagspresent. :) God middag och tårta ordnade mina vänner. Toppenfin present av coachen och Panda som var på kollo på valputbildning hade köpt med sig en present hem.
Tack alla för uppvaktning.

Panda är riktigt rolig att träna med. Jag har mer eller mindre använt min egen mattmetod på balansen och det har fungerat klockrent. men peppar peppar ta i trä eller vad säger man... men det är så bra så jag vågar knappt träna balansen mer. Hoppas verkligen att det håller i sig när kroppen växer till sig och han blir äldre. Men det vore ju nästan för bra och enkelt för att vara sant. Han klarar redan svängar och att jag springer på diverse olika sätt över hela balansen. Jo såklart gör han fel ibland, men knappt när han gör fel att han är ovanför fältet. Här kommer en liten video.


Imorgon onsdag är det kennelträning på banan med start ca 18:00.

2012-04-10 Två-års firande med fina resultat och en snabb chilli

Det är exakt två år sedan vi inledde projekt Chilli på gåsahoppet 2010. Då var det mycket egna initiativ, extra taxeringar, rivningar och en bit kvar till hyfsad tid. Idag gjorde hon en ypperlig 2-års prestation i agilityklassen genom att placera sig 3:a i stor konkurrens (över 100 starter). Jag ser verkligen fram emot att springa den mindre largeklassen för lilla Chilli på World Agility Open. Danskarna dominerade Gåsahoppet iår, men konkurrens är nyttigt. Hon satte på fredagen ett fint hopplopp och placerade sig 9:a, men det var mycket tajt mellan tiderna. Slalom står fortfarande på schemat då hon missade 2 ingångar och första ag-loppet så fick vi ta om balansen. Men vad gör det när hon går så fint. Den stora bedriften firade vi ivilket fall med en tårta i husbilen på vägen hem. Vira satte i sista försöket alla kontaktfält fick en fulegrej som tog tid men en retlig rivning av oxern gjorde att hon placerade sig utanför pinnplats. Sammanfattat är jag ganska nöjd med de 2 tjejerna. Chilli höll benen uppe och hade bra koll på mig hela helgen och Vira sprang på bra för att vara Vira.

2012-04-04 Kennelträff med Viltspår söndag 15 april 11:00

Söndagen den 15 April är det dags för en liten kennelträff. Vi börjar med promenad, sen hjälper Marianne till så alla får gå varsitt viltspår nybörjarspår. Sedan fikar vi (ta med fika). På eftermiddagen är det öppen agilityträning för de som vill.
Intresserade valpspekulanter är välkomna.

2012-03-28 Gungan för små hundar

Jag har funderat lite på det där med Starfighter och gungan. Har frågat någon 5kg-hunds ägare i ämnet. Jag hade 2av 2på på Tilda och hon hade en riktigt bra gunga men på tävling så var det sällan 2av 2 på, men hon sprang långt ut, för hon ville få ner den fort och stod kvar tills den slog i. Då är frågan, ska man lära in ett beteende på träning som man redan från början bestämmer att inte vara konsekvent med på tävling. Nja… efter lite funderande har jag iallafall bestämt mig att träna honom att stå längst ut på gungan. Jag satte mig på agilitybordet med gungan i knät och panda på och började småklicka lite bugningar längst ut idag.

Efter panda-träningen tog jag de vuxna på en cykeltur. Det är skam att säga det, men Vira drog Colin. Hon tyckte det var riktigt roligt och pinnade på med sina små ben. Tilda kom på efterkälken hela tiden, men joggade på i sin takt så vi andra kunde få små vilopauser. Eftersom man ska ha den dragvilligaste hunden före den mindre dragvilliga så satte jag på en bit koppel på Viras del så hon var före Colin. Nja det var en mindre bra idé när Vira fick upp ett spår inne i skogen och kastade sig in i diket. Koppeltrassel runt kedja och nav. Växlarna fick sig en smäll och var inte helt bra inställda när jag trasslat upp eländet och cyklade vidare. När jag kom fram till bilen noterade jag att larmet hade gått då jag glömde avaktivera sensorn i baksätet. Stackars Panda som suttit och lyssnat på detta från och till. När jag hade slussat in hundarna i bilen öppnade sig himeln och haglet började ösa ner. Tja tänkte jag nöjd när cykeln var i cykelstället… nån gång ska man ha vädergudarna på sin sida också…

2012-03-26 Colin tog sin andra seger i agilityklass 1

Jag vet inte riktigt hur det var tänkt att man skulle handla till den tunneln efter långhoppet för att inte få en flick. Tja hade man varit ännu längre ner kanske, men inte lätt med en snabb klass 1 hund för jag ville inte utmana hoppet innan säcken altför mycket. En kille sprang på mer, men då flöt hunden utanför långhoppet.

Utförligare rapport från vägen finns i wordpress >>

Som endel kanske läst så var det en engelsk beteendevetare som har forskat och nu även på papper kommit fram till att det här med flock, ledare o.s.v. inte riktigt är som endel tror. Han hade efter lång forskning kommit fram till att hundarna inte har något intresse i att dominera eller kontrollera oss, utan dom vill bara kontrollera sin egen tillvaro. Hundar är inte heller samma flock-djur som vargar.

Jag är av tron att forskarens slutsatser är helt korrekta och jag tror det är viktigt att man som första-gångs-köpare tar sig en tankeställare innan man hamnar hos folk på brukshundsklubben som är av andra åsikter. Det viktigaste för en liten valp är att samla på sig gott självförtroende för framtiden. Lära sig att det finns konstiga saker och ljud här i världen, lära sig lita på folk och hundar.

Som valpägare jag nu är så miljötränar vi en heldel. Det blir ju automatiskt mycket hundar och miljö för min valp. Jag försöker vara konsekvent att rätt beteende lönar sig, medans “fel” beteende ignoreras. Vi tränar att vara i komposthagar och burar så att hunden redan nu lär sig acceptera att det är endel av vardagen. Som tävlingshund är det en nödvändighet att kunna slappna av i en bur eller i bilen. Vår aktiva träning, eller vad är det egentligen för skillnad på träning och lek? är helt förutsättningslös och vi fokuserar mest att ha roligt med leksaker. Jag lägger mycket värde i att han ska kunna byta mellan godis och leksak och att han ska tycka om olika slags leksaker. Som terrier han är så vill jag inte ha en pipidiot och är noga att variera leksaker. Jag försöker att aldrig hämta leksaken utan låter honom komma. Om han inte kommer, så går jag helt enkelt och leker med Colin och då är han blixtsnabbt på benen igen. Jag bygger självförtroende och en vilja att vara med mig. Jag vet inte hur, men han lär sig väldigt snabbt.

O så var det kontaktfälten…
Jag har påbörjat 2 agilitymoment, även dom helt förutsättningslöst. Det ena är wraps och det andra är springande kontaktfält. På något sätt så är han mer klickerklok än Colin och när jag gjort resan en gång så vet jag hur man kan laborera för att anpassa träningen till individen. Jag vet vad som är viktigt. Problemet jag har med Colin är att han inte har tillräckligt mycket värde längst ner på balansen. Han kan springa rätt, men så fort hindrena står snett efter så hoppar han snett det sista för han koncentrerar sig på var han ska. Han blir allt bättre, men jag vet faktiskt inte om jag kommer få någon ordning på det eller om jag byter till 2+2 till slut. Hursomhelst så ser jag inte 2+2 som ett alternativ hos lille Starfighter.

När jag med Colin slaviskt följde Silvias Running-FAQ och den info som jag kunde hitta tog det lång tid innan jag var uppe på full höjd. Varje gång man höjde och byggde om, så fick man börja om på nytt. Det blev ungefär samma bakslag varje gång. När man sen skulle upp på balansen blev det ytterligare ett helt nytt moment när hunden skulle springa balansen också. Nu har jag ju en liten hund denna gången som dessutom är lättare att lyfta så jag har beslutat att gå snabbare upp. Jag lägger grunderna på marken med platt planka och matta. Ja, jag använder min älskade matt-target även till balansen, men är noga att variera allting i en lagom mix nu när jag kan fällorna. Jag kör lite av alla delar för allt ska vävas ihop enligt önskemål redan från början.

2012-03-17 Stora dagen

Förra helgen var det dags för den stora dagen. Vi skulle hämta Fredrikas (eller teamets som jag väljer att kalla den;) nya husbil. Jon körde mig till Falkenberg och sedan körde Fredrikas syster oss till Örkelljunga där husbilen skulle hämtas. Istället att för som vanliga människor, hämta husbilen, åka hem och se vad man behöver, så begav vi oss direkt ut på vägen för en “tourdestart”. Ner till Hässleholm där vi besökte Jysk och inhandlade diverse lakan, täcken, handdukar och filtar att täcka klädseln, för vi hade ju givetvis 6 hundar (varav 2 valpar) med oss också. Expediten kommenterade avundsjukt den fina husbilen och nöjda gav vi oss vidare för landslagsträning inför World Agility Open i Hässlehoms hundcenters nya inomhuslokal. En givande träning på ett golv med bra grepp för hundarna. På kvällen skulle Jonas bjuda på god middag. Vi slängde ut några lakan och satte valparna i bur. På den mumsiga middagen gick vi igenom lite olika grenar inför W.a.o.(får förklara dessa vid senare tillfälle) och när vi senare skulle njuta vår första stund och slå oss till ro i husbilen med smattrade regn på taket i mörkret så slog oss en illa lukt när vi kom in. Hippie hade varit lös i magen och bajsat i sängkammaravdelningen!!!!!!! Ut med äckliga lakan i regnet och någon av de dyra (men dock fula) prydnadskuddarna. När saneringen var klar så satt vi oss till ro och invigde pelikan och vinglasen som vi inhandlat på lagerhouse.

När vi vaknade dagen därpå och jag skulle inviga den fantastiska kaffebryggaren kom ännu ett bakslag. Kaffebryggaren gick bara på 220 Volt och vi hade ingen sladd!!!!! Så efter att ha kokat upp vatten på spisen och kört genom tratten, torkat upp all slabb, så blev det ett något svag kopp kaffe. Träningstävling stod på schemat och efter varsin runda med hundarna tyckte vi att det var dags att bege sig vidare på vägen för att införskaffa vidare nödvändigheter. Nästa anhalt blev Helsingborgs stora köpcenter. Där avnjöt vi lunch efter lite shopping. Starfighter fick en sverigefärgad kampleksak innan vi åkte vidare till Råådalens brukshundklubb. Där gick vi en sväng och sedan fick alla 6 hundarna träna en liten stund var. Medans vi plockade undan ribborna när mörkret började lägga sig, råkade jag för en stund glömma att vi hade Vira lös. Hon hittade givetvis en kanin och surrade runt runt byschan. Efter mycket om och men lyckades jag finta henne och fånga harjägarn somtack och lov inte kom in under baracken. Vi åkte vidare upp längs kusten och slutade på söndag eftermiddag i Borås. En bra invigningsrunda inför premiärturen på till gotland.

Årsdebut för cykeln... 2012-03-04
Jag har funderat hur jag enklast ska få med mig cykeln. Förr i tiden brukade jag ta av framhjulet och slänga in den i baksätet, men med mina skivbromsar så känns det inte så enkelt och bra. Takmonterad cykelhållare blev enda alternativet om man vill komma åt hundarna i bagageluckan på bilen. I januari investerade jag i en lättanvänd cykelhållare. Man kan sätta cykeln i profilen och sedan står den av sig själv medans man spänner fast den. Jag har funderat på hur jag ska undvika att köra in i carporten när jag kommer tillbaka och har beslutat att ställa ut en kon när jag åker så jag inte kommer in igen med cykeln på taket. Nu var det upp till bevis. Ska detta fungera... Jag var väldigt nöjd imorse när jag lyckades få upp cykeln på den nya cykelhållaren. Med hjälp av min hopfällbara pall från Jysk och en lättanvänd cykelhållare från Montblanc fixade jag detta alldeles själv.

Det var endel is kvar iskogen, men jag ramlade bara 4a gånger. ;) 8km fick räcka denna debutrunda för i vår med alla 3 vuxna hundar. Jag hade mina nya pedaler och skor som jag fick i julklapp och dom fungerade utmärkt. Ska man ha spd-pedaler så är det viktigt att man skaffar sådana som har fasten på båda sidor annars kommer man garanterat få fel sida upp 70% av gångerna. Det går alltid byta tillbaka tillde andra pedalerna om man vill använda andra skor, eller köpa en tillsats som man kan sätta ovanpå pedalen.

Vårträning 2012-03-03
Ja det kanske inte riktigt är vår än, men nog kändes det så när de Goodgirlare som inte åkt iväg att tävla eller njöt av våren på annat håll samlades för träning och promenad denna underbara dag. Efter promenaden fick valparna busa på ängen.

Både vuxna och valpar njuter av vädret.	När det nalkas godis kommer alla fort
	Och här är valparnas mamma, Komeda som bara har gått en nybörjarkurs visar att hon har talang för att jobba,

Välkommen Kann 2012-02-27
I måndags var vi hos kennel Vallhunden och hämtade teamets nya stjärna. Vallhunden Kann. Kanns mamma har samma pappa som Colin och hans pappa är importerad. Kann flyttar hem till coachen, chilli och hippen och fick träffa alla sina nya vänner på vägen hem. Han skötte sig utmärkt. På bilden kampar han med sin nya panda-bästis.

Tävling och ny bana 2012-02-27

Då var iallafall tävlingen avklarad. Domarna hade ritat snabba roliga banor. Det kom inte så mycket folk som vi befarade eftersom det var dubbla starter, vilket var skönt. Alltid svårt att uppskatta sånt. Tack alla ni som berömmer de fantastiska funktionärerna, ni har förstått det här med att positiv uppmuntran ökar chansen för att man ställer upp igen och alla var verkligen jätteduktiga. De som tror att bestraffning ökar chansen till fler agilitytävlingar kanske även ska fundera över sin träningsfilosofi gällande hundar. Tack o lov är det inte så många utan de flesta frågar, så kan man lösa problemen. Jag vet att agilitysektorn och alla funktionärer skötte sina ansvarsområden på bästa sätt och alltid är det någonting som man kan lära och göra ännu bättre till nästa gång. Vägen till framgång är bra teamwork.

Visst blev man sugen att springa och i tisdags körde vi en bana som faktiskt var ganska intressant. Det kan vara möjligt att hindrena är lite stora på ritningen, men det ska vara minst 5-6 m mellan alla hinder.

Banan finns som pdf bland mina andra agilitybanor

Bana och regler 2012-02-22

Då har jag lyckats rita ner veckans bana i datorn för er mina vänner. Anledningen att jag tog mig ork trots att jag har så mycket, är att jag tyckte det blev en ganska intressant bana. Kontentan med starten var att ju mindre man krånglar till det, desto bättre. Det blev 21 hinder för jag var tvungen att rädda min handritade orginalskiss skevhet.

När man får frågor om tävlingen så förstår man också hur svårt det är att skriva regler som täcker allt. Jag har till exempel fått frågan om man kan få starta ett lopp med sin löptik för att se hur hon går, innan man väljer om man vill få pengarna tillbaka på de resterande 3 loppen. Tja smart tanke och det står ju ingenstans att det inte går... jag valde att tolka det som om man väljer att vara med på hela tävlingen eller inte. Jag såg framför mig en väldigt jobbig administration på stora tävlingar om det skulle vara en möjlighet att "prova" hunden.

Det blir väldigt många priser man ska ha när det är lagtävling. Men eftersom det är en eco-tävling utan rosetter blir det med ens lättare när man kan använda lite budget till priserna. Nu börjar allt falla på plats inför tävlingen, jag hoppas bara att allt kommer flyta också.

Banan finns som pdf bland mina andra agilitybanor

Varför Panda och sedan stal Parsonhundarna min lördag 2011-02-18

Imorse stod vi upp och åkte till ridhuset. Denna dag var det inte så kallt så jag bestämde att skona husse, ge honom sin skönhetssömn och ta med Panda till ridhuset. Panda var den mesigaste i kullen, men han kommer alltid över saker ganska fort och sedan är det som om det aldrig hänt så jag tror han växer till sig. Jag tror inte på att man nödvändigtvis ska ta den valp som är mest framåt för det är inte alltid som det ser ut från födseln till det att de är 8 veckor. Överdrivna beteenden kan botna i osäkerhet. Och att dom springer omkring mycket betyder inte att de kan tänka eller vill samarbeta. Jag vet inte vad det är som är så speciellt med Panda. Jag hade inte tänkt en valp nu, men det är massa små saker som gör att han är något aldeles extra i mina ögon. Redan när han var 4:a veckor blev jag såld på "mesen" som verkade lite "off" jämförelse med de andra. När de DNA-testades vid 5 veckor så var han den som stängde av helt när veterinären skulle chippa och ta blodprov. Det är ju ändå en terrierkull och jag själv har såpass ego att om det skulle vara så att valpen saknar lite självförtroende så tror jag att jag har förutsättningar att förbättra det. Det är något väldigt speciellt med denna lilla krabat.

Hur var då första besöket i ridhuset? Väl ute ur bilen var det stora hundar som skällde i en bil och det var ju lite läskigt på en ny plats. Bror Colin fick följa med och stötta och väl inne i ridhuset var det trevligt folk att hälsa på. Snart strosade Panda omkring som han inte gjort annat. Några stora hundar som verkade läskiga först visade sig vara världens kompisar. Panda skötte sig galant i ridhuset. Han hjälpte till att bygga bana och minglade med publiken i hela 2 timmar. Han hjälpte sedan till att gå av vallhundarna. En riktig liten hjälte var han. Väl hemma så blev jag lurad att inta soffan med terrierna som alltid ska vara med och vips... så har hela dagen gått och jag fick ta mig i kragen och flytta panda från min mage och gå till datorn. Det tar 1 minut så har Vira flyttat sig till mina fötter. Små klistrisarna som alltid vill vara med. :) Jag har varit dålig att lägga upp banor det sista, får se om jag kan skärpa mig, men nu är det ju snart tävlingen också.

Pandas bror är fortfarande till salu. Sockersöt lite tokig terrier som säkert kan bli en rolig träningskompis.

Underbar is 2011-02-13

Isen är HELT PERFEKT för att köra skate med skidorna på nu. Det är mycket bättre om man ska ha hundarna i drag också, för då behöver man inte dom jobbiga nedförsbackarna där man riskerar att köra på dom. 3km var det full fart, sen började de tröttna och sista kilometern av de 5 km så behövde de inte dra. Chilli höll igång Colin och han fick kämpa. 5km på 22 minuter med 2 vilopauser utöver. Vi hoppas på samma före imorgon.

Delad glädje dubbel glädje, Delad sorg halv sorg 2011-02-06

Ibland hör man endel som spekulerar över hur man kan låta sin hund springa med någon annan. Hur man kan tävla o träna en hund "tillsammans". Om man är två kompisar och den ena helt enkelt inte tycker det är lika roligt eller inte ser något egenintresse i att tävla i klass 3, varför kan man inte göra det tillsammans? Du får sällan samma delade glädje någon annanstans. Man gör träningsplaner och mål tillsammans. När det går dåligt så funderar man varför, när det går bra så funderar man på hur det ska gå ännu bättre. Det är helt enkelt väldigt roligt att vara ett team tillsammans och som rubriken säger Delad glädje dubbel glädje...

Så nu har team Chilli, utöver Panda som stannar i familjen, beställt en ny valp som presenteras inom kort. :)

Chilli är här och ska hjälpa Colin lära sig att dra i skidspåret, samtidigt ska hon få komma i fysisk form efter kastrering och lång tids vila.

Trasselfritt headset & smart hundkoppel.

Kan trasselfritt headset verkligen fungera tro? Jag har iallafall investerat i ett när jag kände att jag varit så duktig på jobbet det sista. :) Det hade ju varit underbart om det fungerar. För hela headset-användandet (jag tycker inte om trådlösa) faller när allt trasslar sig.

Colin har miljötränat med mig i STockholm i helgen. Han var mycket duktig på tåget, tunnelbanan et.c. Jag var vääldigt nöjd att jag hade ett hundkoppel som jag kunde göra kortare när jag gick på tunnelbanan. :)

Dom svartvita killarna har funnit varandra

2012-01-27 OJ
Först vill jag börja med några ord angående ordet OJ! När Tilda började med agility och under de senaste åren så har det varit tabu att säga "Nej" när hunden gör fel. Jag håller med att det finns ingen anledning, om du är en bra hundtränare så kan du lära hunden det den ska utan att riskera att hacka ner på hundens självförtroende.

Endel hundar tar åt sig även om man inte ser det där och då. Den senare tiden så har det blivit alltmer populärt att säga OJ istället! Det är upp till var och en att säga vad dom vill till sin hund, men jag vill poängtera att det är INGEN skillnad på Oj och Nej. Använder man Oj så måste man vara medveten om att det för mig sig samma risker eftersom hunden kopplar snabbt ordet till att den gjort fel. Hunden kan tappa självförtroende, bli stressad, el dyl. Notera att endel hundar (t.ex. min BC) inte bryr sig så mycket om vad jag skriker till honom, han försöker gladeligen en gång till, men det är långt ifrån alla hundar som är såna. Dessa visdomerns ord delar jag med mig efter att ha hjälpt till med radering av ångest hos en hund vars förare bland annat blev uppmuntrad att säga OJ när hunden gjorde fel. Vilket var en bidragande faktor till att hunden blev så rädd att göra fel att den hellre tvärstannade istället för att försöka.

Coco
Coco ska flytta idag. Hon flyttar på prov över helgen och fungerar det bra med familjens andra hundar så kommer hon få stanna kvar. Coco är en fin tjej som kommer få träna enheldel agility skulle jag gissa. Hennes bror Junior är fortfarande till salu.

Jag har fått lite uppdatering på vallningsläxan av Karin, vilket gav lite mersmak för att få in mer vallning på schemat igen. Fåren har fått en ny fin vattenhink som Jon ordnat med frostguard i nu när det är minusgrader ute.

En korrigering som givetvis en annan uppfödare poängterade haha dom är för söta. Men i efterhand så har duktiga Dave och Matilda smygit sig in på en andra placering där. En ära att dela topp 5 med Dave.

Årets Agilitykennel Delux
Som coachen brukar säga... Det finns bara EN svensk mästare, likväl så finns det bara EN Årets agilityparson. Men i år så är hela toppen fylld med Good Girlare så du måste man ju få nämna gänget. :)

Årets agiltyparsons blev
1:a Good Girls Runaway Tetra! Stort grattis till förare Maria!
2:a blev Duktiga Dave med förare Matilda
3:a blev Good Girls stamtik, mamma Tilda (Ruby-red)
4:a blev Good Girls Fugitive Felix med förare Ida
5:a blev Good Girls Vira-whirl

Vilket grandslam för Good Girl gänget!!!
Grattis även till ni andra som kämpar på banorna.
Tack för alla träningstimmar tillsammans, bättre valpköpare kan man verkligen inte ha.
Iår får vi ha ett träningsläger igen, återkommer om det.

Valparna är nu dryga 12 veckor och tre stycken är ganska mycket när dom bråkar hårt, låter mycket och är överallt. Alla är riktigt speciella på sitt sätt och jag skulle nog kunna behålla vilken som själv. De är så underbart bekymmersfria terriervalparna. Vallhund i all ära, hur orädda och fantastiska dom än må vara så har dom betydligt mer ticks för sig när det kommer till konstiga saker, folk och vissa ljud. Vad är det med vallhundar och sodastreamern t.ex... Jag har klickat valparna lite för att det är intressant att försöka bilda sig en liten uppfattning om dom och se om det stämmer när de blir äldre. Vad det blir av de där små egenheterna som man försöker tolka. Igår spelade dom mind games och det var Junior som löste det snabbast.

Jag lånar ut en och en till nära vänner så att dom får lite egen socialisering. Junior är hos sin mamma i helgen och Coco har varit hos Felix med kompisar. Tack för att ni ställer upp för dom små. :) Jag har extremt mycket på jobbet nu, så det är tajt att hinna med att uppdatera hemsidan.

Här är Pandas 10v film efter 4a klicksessions som jag inte lagt ut innan för
han är antagligen inte till salu. :);)

Parsonvalpar 2012-01-01

Födelsedagar med kennelträff 2011-12-18

Idag fyller Virvelkullen 7 år och Humla & Tiger har fyllt 1 år så vi firade båda kullarna denna dag. På bildern ser ni vilka Good Girlare som dök upp. Lite bonushundar blir det ju alltid också såklart. En härlig promenad, lite korvspår med prinskorv med svenskt kött giivtevis, presentäng och fika efteråt hann vi med. Hipp hurra för virvlar och randiga djur!!

Parsonvalpar 2011-12-15

Som utlovat har jag ordnat mer bilder på valparna.

KLICKA HÄR FÖR VALPBILDER!

2011-12-12 Konsten att träna...

I helgen var jag i norge och jag kollade snökartan innan vi reste och YES jag kunde ta med skidorna... :) Efter lördagens pass så åkte jag ner till byn och passade på att inhandla marknadens (enligt dom som kan) bästa dragsele och vilken tur att just Colins storlek var inne. Tydligen så drar den i en bättre vinkel än den traditionella selen. Vi provade selen på söndagen och den funkade aldeles ypperligt. Jag har en dubbel tolklina så när Chilli (som just nu är här under uppsikt efter sin kastrering) har blivit bra så ska hon få lära Colin ett och annat.

Även om man är målmedveten med det man gör så kan det vara svårt att ta sig i kragen och träna dom där tråkiga sakerna ordentligt. När jag var yngre så åkte jag skidor. Jag tyckte barmarksträningen var sååå tråkig. För att få barmarksträningen roligare så började jag orientera och för att få styrketräningen roligare på sommaren så började jag ro. Eftersom jag tyckte orientering och rodd var roligare så tränade jag mer, och jag fick helt enkelt mycket bättre träning på sommarhalvåret. Vad jag vill säga är, att det gäller att göra även den tråkiga träningen roligare och även mer lätttillgänglig. Själv är jag i stort behov av lätttillgänglig effektiv träning då jag arbetar större delen av dagen.

Gr(H)undträningen
När det kommer till den konkreta hundträningen (hinder, moment et.c.) är det ofta lättare att motivera sig än själva fysiken. Man ser ofta resultaten ganska direkt och nyttan är ett faktum. Men även här är det viktigt att välja metoder efter vad man tycker är roligt och hur man själv trivs med att träna för att få bästa resultat. Tycker du det är pilligt och svårt att jobba med en klicker, ja då är kanske inte 2x2 slalom någon bra metod för dig och din hund. Du behöver även lista ut sätt som gör träningen lättillgänglig för att få en fler och effektiva pass. Det finns många sätt att utveckla moment inne, hemma eller på närmaste gräsplätt. Det gäller att vara lite kreativ.

Din hund springer inte snabbt...
Den håller inte lika länge...
Den vänder inte lika snabbt...
Den blir tröttare i huvudet fortare...

... om den inte har bra fysik!

Hur mycket funderar du över din hunds fysiska träning eller räcker det med promenader? Fysiken är oerhört viktig, och då menar jag fysisk allsidig träning. Ingen häcklöpare har vunnit ens klubbmästerskapen genom att promenera sig stark. Är träningen genomtänkt allsidig så minimerar man risken att hunden snedbelastar eller bygger fel. Massering kan vara trevligt som omväxling, men det finns inga genvägar till bra fysik. Man mäste träna.

Då kommer jag tillbaka på temat att träningen ska vara rolig. Detta kapitel kan vara svårare att motivera sig till. När jag tränade Tilda som mest hade vi träning i mossar, intervaller i slalombacken, simning, cykling, vattenträning, sandstrandsträning, balansträning, ja det mesta man kan komma på. Tildas potential motiverade mig och jag var besluten att få henne att prestera sitt mesta möjliga den dagen det gällde. Jag lärde mig under tiden vad som behövdes. Med en stor hund, redan rehabiliterad i 3-4 månader vid ett års ålder tänker jag extra mycket på hur viktigt det är att hunden ska hålla.

För att göra Colins träning roligare har ni som följer bloggen sett att jag inhandlat en ny mountainbike och att jag även åker skidor när tillfälle finns. Varje dag får man vara lite uppfinningsrik om man ska få ut det mesta av dagen. Cykling är inte bara cyklling, det kan exempelvis variera från trav på asfalt, racing i terrängen eller drag framför cykeln. Vallningen är endel i den fysiska träningen, och givetvis planerar jag hela pass på agilitybanan enbart för att bygga fysik. Det finns mängder att göra, men det är sååå mycket lättare om man själv gör det lite roligare...

2011-12-04 En bra början på slutet
Lördag morgon inte alltför tidigt begav vi oss till götene för att tävla. Det var iskallt, regnigt och blåsigt. Kallare än -15 fast det var 3grader. Agilitybanan som serverades för dagen var inte någon rolig historia. Den var kantig, konstig och svår. Ingen nollade i large. Colin gjorde dessutom fel på gungan för första gången någonsin och sprang rakt ut precis som det vore en balans. Jag är säker på att han trodde det var balansen för han har aldrig missat att göra gungan ordentligt förut. Den började helt enkelt att röra sig väldigt sent. Även om gungan var felkonstruerad så är det ju något man får försöka träna på, för finns det en så finns det fler...
Han sprang även vid sidan av A:et när jag sprang iväg för fort... jag visste att han kunde göra detta, träning ligger på schemat. Tulo som inte har tränat alls sen han hoppade balansen i varberg gjorde likadant denna dagen.

Hoppklassens bana var bättre, men Colin studsade ur tunneln åt höger och kom ovanför hindret han skulle ta och diskade sig tidigt i loppet varpå det blev tokigt och jag slarvade.

Vi beslutade att glömma dagen, åka vidare till hotellrummet i Karlstad och ladda inför en ny dag i karlstad ridhus. Väl i Karlstad med rastade hundar började vi leta något att äta. Efter att ha gått omkring en stund så förde googlemap oss till en pizzeria som faktiskt var helt ok. En vegetarisk slukades innehållande: Mozarellaost, fetaost, tomat, soltorkade tomater, oliver, champinjoner, jalapeno, aubergine och på toppen ruccolasallad.

Upp i ottan, gå en promenad och sedan mumsa i oss hotellfrukost. Måste ju bli en bra dag idag... Colin var först ut i agilityklass. Och till vår fördel förnärvarande (även om vi behöver köra balanser) så var den inte med. Med gårdagens A och gunga så supergarderade jag att han inte skulle göra samma sak idag, när jag dessutom såg att det var samma slags gunga. Jag kom därmed lite efter efter A:et och fick en fulegrej. Han hade svårt båda varven när han skulle hoppa mot väggen och han gick åt fel håll, men vi räddade upp oss och gick imål med vår första nolla. Vi funderade på vår långa vilseledda promenad (närmare 6-7km ) om det skulle räcka till en pinne. När vi äntligen hittade ridhuset igen lagom till banvandring för Tulo visade sig att Colins lopp räckte till en seger denna dag... weeeee.... :):):) vicken kille!!!! Tulo studsade tyvärr över portar i slalom, men tog givetvis både gungan och A-hindret.

I Colins hopplopp som egentligen var bättre än agilityloppet, sladdade han ur likadant som igår åt höger ur tunneln och rev hoppet efter. Jag vet inte om det var därför han rev, men det var iallafall väldigt skumt beteende vid tunneln som jag får träna lite mer på. Nöjd med hyfsade lopp och duktiga killar åkte vi in till stan och utnyttjade hotellparkeringen för en god lunch på shoppingcentret. Väl tillbaka var det Hippies tur för dagens svåraste bana i agilityklass 2. Coachen var nöjd med sin roll som coach så jag tog rollen som hippies förare för dagen. Ingen nollade banan, 6 stycken kom runt. Hippie gick jättefint (se film), men hon har väldigt svårt för puschar. Det funkade fint utanför ridhuset, men i tävlingssituation funkade det inte. Notera hur jag slänger bak armen för att hon inte ska titta på min hand och hoppa på mig när hon ska in i slalom hihi... Jag tappade konceptet när vi var diskade och sprang på fel sida tunneln.

Väl hemma hade Husse lagat mumsig soppa och vi firade den första segern med en bakelse. Vi blev även bemötta av våra nya leksaker som bästaste Elin köpt åt oss på Hawaii... :) Vira älskade genast sin nya Holeeball...

2011-12-02 Valparna